“När jag kör med suffletten nere påminns jag om att jag också kan växla, möta risker, hantera olägenheter och överleva tragedier. Min partner säger med tårfyllda ögon: ’Du älskar den bilen. Och din man var en extraordinär man.’”

“Jag är en vampyr som lägger mig runt klockan åtta eller nio på morgonen och vaknar runt fyra eller fem på kvällen. De första dejterna är okej, eftersom de är på kvällen, men det blir snart komplikationer.”

”Vi möttes på ett tåg. Sex perfekta flirtiga timmar. Början på vår kärlekshistoria? Vi litade på universum och bytte inte telefonnummer. Ibland räcker inte en romantisk plan.”

“Han var allt som en 10-årig flicka kunde hoppas på i en man. Det blev beslutat: Jag var kär. Jag började undra om strålglansen av min bröllopsklänning skulle få honom att se alldaglig ut. Jag började göra upp en plan där han och jag skulle vara tillsammans för evigt, som det stod i alla mina anteckningsblock.”

”I efterhand kanske jag borde ha vetat vem jag var första gången jag tittade på en quiz som hette: ’Är jag gay?’ Men det visste jag inte.”

“Några månader senare satt jag i psykologens väntrum och betalade för fjärde gången jag fick gråta ut, när en kvinna med ett barn kom in. Jag kände inte igen henne först. ’Är du frun till mannen min fru har en affär med?’ frågade jag taktlöst. ’Ja’, svarade hon. ’Men vi är inte tillsammans längre.’”

Jag minns inte hans efternamn. Han var snygg och hade ett fint leende och chockerande blå ögon. Sexet var bra, tror jag. Vi kände inte varandra så bra. Det skulle vi aldrig komma att göra.”

“Den här natten, långt efter att vi hade gett upp hoppet om oss, här var vi igen och kröp tillbaka in i ringen. Men den här gången skulle det bli annorlunda. Vi föreställde oss bara inte hur annorlunda det skulle bli, eller hur fort.”